Jag känner en sådan extrem tacksamhet för min familj, mina vänner samt min kärlek. Jag hyser en sådan extremt tacksamhet att de jag värnar om mest har hälsan i behåll. Jag sitter här med världens huvudvärk, det verkligen dunkar i huvudet och jag är så tacksam över att jag är såpass frisk som jag faktiskt är resten av året. Jag tycker det är tråkigt att vi har tappat denna tacksamhet i takt med att vårt samhälle blir allt snabbare och mer materialistiskt, det är lätt att man glömmer bort. Tacksamheten för alla dessa små saker som får en att känna sig hel. Jag minns att jag brukade be en bön varje kväll innan jag gick och la mig tills för några år sedan, men så tappade jag denna tradition, någonstans på vägen, men den tänker jag återuppta. Varje kväll från och med nu så ska jag be en bön och visa tacksamhet för livet samt saker som man lätt kan ta för givet. Man ska aldrig någonsin ta något eller någon för givet.