Hur länge till ska hjärtat stå ut? Mitt hjärta har fått genomlida sådan misshandel det senaste året så jag vet inte vad. Jag har vart fast i en ond cirkel. Jag är fast i mina egna känslor. Ens första kärlek är ens starkaste och det har jag fått uppleva. Den har brutit ner mig och tärt på mig. När jag älskar någon så lägger jag ner min kropp och själ i den personen och när jag då har lagt mitt hjärta delvis hos någon annan och personen inte tar hand om det så finns det inte många ord som kan beskriva den känslan av hjärtesorg man genomlider när det krossas, gång på gång på gång. Det finns inte mycket styrka kvar hos mig längre.
Jag har alltid vart en tjej som är stark som en oxe mentalt, jag gråter aldrig och om någon behandlar mig illa så sätter jag ner foten. Men de senaste 1.5 året så har jag blivit som förbytt, jag gråter för det minsta och borde sätta ner foten ännu mer än vad jag har gjort, det har inte vart nog. Mitt hjärta klarar inte med, droppen har runnit över bägaren. Men jag har kämpat för det, det har jag, men det är svårt att kämpa för något när man är ensam.
Jag har de senaste månaderna mer och mer vaknat upp ur min bubbla och illusion om att det kommer ske en förändring, mitt hjärta kommer må bättre, det kommer ordna sig. Men man kan inte lära en gammal hund att sitta som ordspråket lyder. Jag kommer inte dejta på väldigt länge, jag vill bara ge mitt hjärta den tid det behöver för att läka och bli helt igen men jag har insett att det är dags att gå vidare. Jag har kämpat ensam and it takes two to tango.
Kommentarer
jag kan tänka mig att du sitter där vid datan nu och plågar dig med massa sån här musik, som vi alla gör vid sådana här tillfällen.
Men som din bästa vän säkert sagt till dig redan, det blir bättre…det tar bara lite tid…
Sköt om dig och låt det ta den tid det tar…för du kommer att komma över honom…
Vad det än är som egentligen har hänt; kämpa på, du är inte värd mindre än det bästa och vackra du underbara tjej.
Krama
du kan få vem du vill, glöm aldrig det. Det är hans förlust, inte din, han kommer aldrig få någon bättre än dig, håll det i åtanke, du är helt fantastisk.
hellre är jag ensam själv än ensam tillsammans med någon brukar jag tänka. se det som en tid att lära känna dej själv bättre, du verkar hur go som helst!
[the most exciting, challenging and significant relationship of all is the one you have with yourself]
Fint med ett ärligt inlägg… Gå ut och köp dig något fint och umgås med familj och vänner!
Det är din första kärlek som jag kan ana. Och som du skrev att man kan inte lära en gammal hund sitta. Det är svårt.. det är jävligt svårt och försöka förändra en person när personen inte vill. Du får se vad som händer ibland så hjälper det med att sätta ned foten och säga ifrån så att personen verkligen märker att du längre inte finns där för den. Ibland hjälper det inte alls. Vi människor har en tendens och ta varandra för givet och antagligen så har han tagit dig förgivet att han inte har ngn lust att ändras. Men du är starkare än så och du är bara 20 år.. tro mig du kommer få massvis med killar efter dig. Din tid är inte över. Så god tid på dig för att komma i bättrings väg när det gäller kärleken sen kommer det att komma ngn som kommer älska dig och tycka om dig. SÅ är det för oss alla. Det stog i en bok att ifall man inte kan ändra på personen man vill leva med så kanske man ska ändra på sig för att kunna leva med den. Men jag tror inte på att man ska behöva ändra på hela sig för att kunna anpassa sig efter ngn annan. Man ska vara sig själv och må bra med sig själv.. inte ändra sig helt för att personen ska vara nöjd. Man måste kunna möta varandra halv vägs.. vilket inte många gör. Jag förstår dig så väl.. därför var jag tvungen och slänga iväg en kommentar. Jag själv har kämpat sen i somras med min kärlek.. och det har verkligen varit upp o ner.. och jag har mått piss och försökt själv ändra på mig och det har inte hjälpt. Tills jag sa verkligen ifrån och sket i… nu kan ja inte ens tänka mig och vara utan honom.. pga att det har tagit för l¨ångt tid och släppa allt.. det är inte vi alla som är modiga och ta det steget att gå vidare… Ville bara bara säga det här.. du kommer att må bättre sen.. det som gör mest ont är besvikelsen. Hur besviken man blev för att det inte blev som man har tänkt sig eller hur? Men du blir starkare till nästa gång och du kommer att hantera det bättre. Är du modig och tar första steget för att gå vidare så måste jag säga att du är grym, jag har inte lyckats
men men.. ja önskar dig lycka till och att du mår bättre. 
Jag kan bli din bögkompis som du kan prata om killar med!
du är det viktigaste i ditt liv! det är du som ska må bra! glöm aldrig det
kramar
Jag får nästan lust att krama om dig när jag läser det här. Men det går ju inte. Men jag blir alltid så ledsen när starka tjejer bara slås ned på det här sättet, får sina hjärtan krossade. Jag vet inte om det jag blir mest ledsen över är att vi så lätt såras och tar åt oss, eller om det är det faktum att vi såras. Varför ska man göra livet svårt för varandra?
jag har varit med om samma sak med min första kärlek. vi var tillsammans i 2 år men han var aldrig riktigt snäll mot mig. vi hade det underbart ibland men sen helt plötsligt sket han i att svara i telefonen, och gjorde andra knäppa saker så jag vart helt förstörd. tillslut bestämde vi oss för att göra slut och efter den dagen har det aldrig blivit vi igen. han ville komma tillbaka men jag hade blivit så stark och insett vilket bra liv jag skulle få utan honom. jag var singel i 1 år, älskade singellivet och att bara ha mig själv och mina vänner. jag slapp oroa mig för vad han gjorde, om han skulle ringa osv. jag skaffade jobb i sthlm och flyttade dit. träffade en underbar kille som jag nu varit tillsammans med i snart 1,5 år. och nu kan jag inte ens förstå varför jag var tillsammans med mitt ex! jag lovar att du kommer må så mkt bättre. det kommer ta tid, men när du väl är där kommer det kännas underbart.
lycka till med allt och keep up the good work med bloggen. / Tess
Du verkar vara en helt underbart trevlig om omtanksam tjej, du fortjanar det allra basta! Nar det tog slut mellan mig och min forsta karlek kandes det som att varlden skulle ga under, men jag lat mig sjalv ta tid att laka, och nu ar jag tillsammans med en underbar kille, “the one”. Sa ge dig sjalv tid och kom ihag att kan han inte behandla dig ratt ar han inte vard det, alla fortjanar att ma bra och vara lycklig.
Haha det här var den roligaste bloggen någonsin. Är du seriös så som du skriver om pengar eller är det bara för att provocera (eller hur det stavas)? :p
Känns som skam att inte kommentera när man läser det där, så skickar en KRAAM!
Ledsen för din skull. Men det kanske var det bästa, om det var det – så kommer du inse det mycket snart. Alla har vi varit där (nåja, inte alla), och vi kan även skriva under på att det blir bättre
Styrkekram till dig!
Hur har du råd att köpa alla saker hela tiden, är det du eller dina föräldrar som har pengar?
Jag hoppas att du får tillbaka hoppet. Du kommer hitta någon mkt bättre som behandlar dig rätt, så som du förtjänar, det är jag säker på. =)
Jag vet inte om du vill att man ska tolka det där som om det har tagit slut med din pojkvän, men antagligen. Jag hoppas att han inte har sårat dig på något vis. Jag ahr kommenterat här förut om hur fantastiskt mitt och min pojkväns (ex) förhållande är (var). För tre dagar sedan fick jag veta att han har varit otrogen under HELA vårt förhållande, varje helg, olika tjejer. Jag trodde aldrig att jag skulle bli bedragen på det här sättet, det är fruktansvärt. Man kan verkligen inte lita på någon.
Men du är stark, du klarar dig gumman.
tiden läker alla sår..
Hejsan.
Kika in mina smycken jag gör. speciellt om du tycker om Mi Lajkis smycken =)
Alla smycken jag gör är till salu och jag tar emot beställningar.
ps. du blir garanterad ensam om dom
ha det så jätte bra i sommarvärmen idag ;P
kram / fia
Jag är ledsen att behöva i ett inlägg som av kommentarerna att dömma är känsligt. Själv vet jag inte, jag kan bara läsa 1/3 av texten eftersom det sitter en playlist i vägen. Har varit så ett bra tag nu, vet inte om min webläsare är knas eller om fler har det så? Är bara första inlägget som blir knäppt, resten funkar utmärkt.
Även om jag inte vet vad du skrivit, så: ta hand om dig!
Jag har följt din blogg redan länge (från finland..
) och läser den varje dag men kommenterar aldrig.. Men NU måste jag för jag vet PRECIS hur du känner! Jag gick igenom PRECIS samma sak i över 6 månader, och det tog äntligen slut i Februari! Jag var fast i mina egna känslor, gjorde allt för honom, skyllde på mej själv och bad om förlåtelse för saker jag inte visste vad jag var ledsen för! Allt för honom. Varje fredag försvann han, varje söndag eftermidag kom han tillbaka i nästan ett års tid. Ingen kontakt gick att få under helgerna..
lycka till!
STÅ PÅ DEJ! DU ÄR VÄRD BÄTTRE! Lär dej att älska dej själv och trivas med att vara ensam! Det är fan så tungt i början men jag lovar, när du väl börjar känna dej bra igen är du dubbelt så stark som när du träffade honom! All lycka till dej Malin och kom ihåg att du verkligen inte är ensam! Det finns nåt som heter psykisk misshandel och du märker oftast inte att du blir misshandlad före du tar dej ur det! SÅ GÖR DET för allt i världen! Du har alla förutsättningar för att klara dej galant!
Hade det likadant för två år sedan. Jag vaknade en dag ur min bubbla och exakt för två år sedan idag tog jag modet att avsluta allt. Jag var innan den tuffa tjejen som alltid sa ifrån. Tiden med honom förändrades jag helt. (han var dock mycket elak mot mig, vilket jag insett nu efteråt). Du kommer att hitta den du förtjänar en dag. Tro mig. Jag flyttar tillsammans med min nuvarande om en vecka. Och denna gången har jag inte begått alla misstag som med den första. Men det är riktigt tufft, jag vet det. Jag minns exakt hur det var för exakt två år sen, ganska precis den här tiden på dygnet.
så himla jobbig känsla att må så där dåligt. man vet liksom inte vart man ska ta vägen. ingen förtjänar att må så! men efter regn kommer solsken. och en gång stark alltid stark- även om dt kanske inte känns så just nu.
Läskigt, med tanke på att jag har varit med om exakt samma sak under exakt samma tid som du. Varje ord du skriver kunde lika gärna jag ha skrivit. Idag har det gått en vecka för mig, & idag är det den första kvällen jag tror jag kommer kunna somna utan att gråta. Och jag har till & med skrattat idag, känt lite, om än lite, lycka. Som mamma sa; det blir bättre. Och ja, det blir faktiskt det. Sakta men säkert. Ta hand om dig & lycka till =)
vi alla har varit där nångång, känt oss ensamma med att kämpa, gråtit till sömns o mått dålig. Det är hemskt att behöva gå igenom sådant speciellt när det känns som man har gjort allt man kunnat o den andra inte har. Man känner sig lurad för stunden o vågar inte lita på killar mer. Men det bästa av allt är att man lär sig av sina misstag o man upplever att man är bara mänsklig och det är skönt o få uppleva det. Var stolt att du helhjärtat har vågat älska någon!