Har ni någonsin kännt att ni bara ger och ger men får aldrig någonting tillbaka? Det här är någonting som kan sättas in i vilken situation som helst i livet, men i slutändan så fungerar det inte. Det måste vara ömsesidigt. De senaste månaderna har jag gett, gett, gett så mycket av migsjälv och finner mig nu helt utpumpad på energi, mina vänner har märkt att jag inte är samma glada person längre och undrar. vad ska jag göra när jag lägger ner så mycket av migsjälv på något som bara ger tillbaka bråkdelen av det givna? Jag har kommit till den punkten där jag känner mig tom och likgiltig, jag har inte ens energi kvar att bry mig, jag är utpumpad på allt som finns och det är inte en kul kännsla kan jag lova. Det är intressant hur saker och ting kan vända så totalt på en endå relativt kort tid, något som gjorde mig lyckligast i världen, fick mig att gå i extas har nu vänt om och blivit något som har sugit ut varenda droppe ur mina ögon. Jag blir så självdestruktiv mot min kropp när jag är olycklig, inte för inte att min kropp ser ut som den gör. När jag stänger av mina känslor så stängs hela min kropp av totalt, jag försöker äta men så fort jag tagit första tuggan så försvinner hungern och matstrupen blir blockerad.
Tårarna faller medan jag skriver det här, men det är sista dropparna som någonsin kommer spillas på det här.
And the tears after losing the feelings
Of what you thought love was
Kommentarer
hahahah
rätt åt dig
du är vidrig philip. hoppas det blir bättre malin
killar som philip visar verkligen vilka skithögar det finns. du är värd så så mycket bättre!
det är jobbig, jag förstår dig känner mig oxå så ibland, Men kämpa på du och gör nått som glädjer dig! Lycka till
Jag vet precis vad du pratar om…Hela förra året var kaos för mig med de liknande känslorna som du har beskrivit. Jag gav och gav och fick inte mkt tillbaka och ibland fick jag ingenting tillbaka. Och till slut orkade jag inte och slutade bry mig och då hade han (ja kärleksproblem vad annars?=)) tagit tag i sitt liv och hur han behandlade mig och började bry sig på riktigt men jag var inte på samma sida som han längre. Och det har tagit lång tid för att vi ska nå dit där vi var innan allt det dåliga men vi är där idag och bor tom ihop =). Så mitt tips till dig är att du känner efter själv hur mkt du orkar och är villig att lägga tid på det ni har för jag antar att det är om nån kille du pratar om? Och prata med honom och berätta för honom att du är riktigt trött på allt och har lust att bara ge upp och kanske ska göra det också. Men om det är "menat" att ni ska ta er igenom allt det dåliga så kommer ni att göra det, garanterat =). Allt handlar bara om hur mkt båda parterna vill det egentligen. Ha det jättebra!=)
Dethär inlägget var riktigt läskigt att läsa, jag genomgår precis i denna sekund samma sak! Jag har alltid varit den glada positiva tjejen med massor av energi och alltid positiv. Jag gråter vanligen väldigt sällan och ser fördelarna i allt. Men på sistone har jag kännt att jag ger och ger men inte får något tillbaka. Jag har blivit deppad och gråter varje dag. Låter tragiskt men det är sant. Jag går ständigt med oro i magen och sover dåligt. Jag får kväljningar om jag äter vissa saker och orkar inte så mycket som förut. Jag tror jag förstår hur du känner, men kämpa på, du ska inte gå och slösa ditt liv på något som får dig att må såhär illa! Kan tyvärr inte ge dig några bra råd men jag håller tummarna för dig, du verkar annars som en riktigt glädjespridare och sånna behövs det fler av!
Många tröstkramar Frida
Grym låt här under. Skulle du inte kunna skriva en låtlista i ett inlägg med låtar i den stilen? Jag älskar sådan musik men jag är så dålig på att hitta bra låtar…?!
Super bra blogg förresten.
förstår dig, känner precis lika dant, och det är ingen trevlig känsla precis!
Även om det kanske inte hjälper, men jag vet hur det känns.. och hur svårt det än kan vara att se nu så kommer de bli bättre. När han dessutom gör sådär mot dig vissar ju de till 110% att du är värd någon bättre och definitivt inte honom. You go girl vissa världen nu att det är mogi – the one and only!
Oj, där växte du i mina ögon. Visste nog att det fanns något under all engelsk slang och allt vad det nu är (inget illa menat dock). Sitter tyvärr i samma situation som du just nu, och det finns inte så mycket man kan göra känns det som. Det är tråkigt men sant, det gäller bara att inte ge upp. Du får försöka se ljust på saker och ting även om det känns förjävligt för stunden. Förr eller senare kommer det bli bra : ) Håller tummarna för dig!
Du beskriver nog något som väldigt många varit med om och det är inte någon trevlig upplevelse. Det finns knappast något vi kan skriva för att få dig att må bättre men jag tror du är en stark tjej och motgången kommer att göra dig ännu starkare!
Vet så väl. Och det hjälpte inte att låten som spelas när jag läser din blogg – colour blind, är min och exets..
Men lilla söta du… Vet inte vad jag ska säja. Det där var ett djupt inlägg.. Jag kan inget annat göra än att hoppas det blir bättre!
förstår dig verkligen och har gått igenom samma sak själv, varför ödsla tid på någon som inte gör dig lycklig? meningslöst!
vi sitter i samma båt =/