Jag har kommit i underfund med att jag är ett litet naturbarn fast i en storstad. Jag har aldrig vart någon som bryr mig om mode, vilka kläder jag sätter på mig, smink, allt det där. Det är storstadens fel, faktiskt, innan vi flyttade till Paris var jag ett med en tall so to speak. Jag ägde ingen plattång, inga stylingprodukter, inget smink, och vem köpte mina kläder? jag minns seriöst inte.

Till 9an så började jag nosa lite på smink, tog kanse lite ögonskugga ena dagen, lite rouge den andra, om jag ville piffa till mig lite extra så tog jag på lite mascara. Kläderna hade väll bytts ut från JC till RL och D&G efter vi kommit hem från Paris men för mig så hade det egentligen kvittat för jag hade inte ens bett om det.

Jag visste inte vem Paris Hilton var förens jag gick i 9an, jag visste verkligen inte något om Stureplan, visste knappt att det fanns och vad man gjorde där visste jag ännu mindre om. Stockholmsveckan i Visby, tennisveckan i Båstad, jag var HELT clueless.

Jag hade absolut ingen koll på "profilerna" som man ska så väl hålla reda på, som ni kanske läste i ett tidigare inlägg så blev ju jag och amanda (mitt fel) nekade till white i Juni då vakten frågade om vi kännde Oscar eller Jacob och då kläcker självklart jag "Vem är Jacob?" han svarar då i en ton ungefär som han undrar om jag är helt bakom flötet "Om du inte vet vem Jacob är så är du inte bjuden…"

För min del så känns det så löjligt när folk "pluggar" in en viss stil, ett sätt att vara, de försöker tillhöra en viss "grupp" och ja, håller reda på vem är vem, vem gör vad, etc. Jag tycker man ska ta livet som det kommer, om man har pluggat in allt i förväg blir det ju inte lika kul.

Och ni vet ju att mitt smeknamn "Mogi" kommer från "Mowgli", det lilla naturbarnet som hamnade förvirrat i storstadsmyllret men deep down längtade tillbaka till djungelns harmoni…


Djungeln kallar…..